March 27, 2014

Nu är våren här!

Äntligen börjar temperaturen stiga och solen smälter bort den snö som finns kvar. Vi har visserligen inte haft så mycket snö den här vintern, men den envisas med att ligga kvar i små högar här och där. Jag älskar att vara ute och promenera med hundarna på våren, och man märker att även de uppskattar att värmen börjar komma tillbaka. Vår brukar betyda skitiga hundar som måste duschas efter promenad, men i år är det inte så blött och lerigt så det går förvånansvärt bra. Gruset ligger förstås fortfarande kvar, men det räcker med att torka tassarna när man kommer hem så att man slipper grus i hela huset.

Nu hoppas jag att jag snart kan komma igång med agilityträningen för Hugo. Det spritter i både mina och hans ben, men det måste torka upp lite mer på gräsmattorna innan vi kan börja. Egentligen skulle jag vilja träna agility året runt, men tyvärr finns det inte så mycket möjligheter för det här. Ibland hyr klubben som jag tränar med ett ridhus för inomhusträning på vintern, men det brukar sällan bli någon agilityträning då det krävs att man flyttar dit alla hinder. De kan tyvärr inte stå där då ridhuset ju faktiskt också används av hästar. Dessutom är det inte lika roligt att träna i ridhus bland sågspån och hästskit. Min härliga hund tycker att hästskit är en delikatess, och då får man så mycket onödigt jobb med att försöka hålla honom borta från det.

Men snart är det sommar och torrt, och då ska vi förhoppningsvis också ta oss ut på lite tävlingar. Jag tävlade en del förut, men nu har det inte blivit av på några år. Jag saknar det lite, och nu känner jag att både jag och Hugo är i så pass bra form att vi skulle kunna ta oss ut på tävling igen. I alla fall om det fortsätter så som det gjorda förra sommaren. Han visade väldigt stora framsteg då, och jag tror att vi kan utmana i de högre klasserna nu. Det gäller bara att mina nerver håller sig i styr!

sol

February 17, 2014

Jag är ingen teknikmänniska

Teknik och jag har aldrig passat ihop. Jag förstår verkligen inte hur alla sladdar och kablar ska höra i hop, men å andra sidan behöver jag en bruksanvisning för att kunna bygga ihop en pall från IKEA också så jag antar att man kan kalla mig lite ohändig överlag. Nu är det i alla fall så att vi har köpt en ny hemmabioanläggning i familjen, och eftersom min bättre hälft var bortrest på jobb när den anlände blev det jag som fick sätta ihop den. Jag hade förstås kunnat vänta, men dottern ville absolut att den skulle fungera direkt. Det är nämligen en blu-ray vi har köpt (det går väl inte ens att köpa något annat längre) och hon hade redan köpt blu-rayfilmer som hon ville se på. Dessa går ju inte att se i vår gamla DVD-spelare, så hon ville väldigt gärna att jag skulle få igång den nya spelaren.

Jag vet att jag som sagt inte är bra på teknik, men å andra sidan vill jag gärna lyckas och kunna, så jag gav det ett försök. Det blev några svettiga timmar krypandes på golvet innan alla högtalare stod på sin plats. Surroundljud hade vi sedan innan, så jag tänkte att det inte skulle bli så svårt att kopiera det som redan fanns om man säger så, men det visade sig att det inte var helt enkelt. Det var nämligen så att de nya bakre högtalarna var trådlösa. Jag gillar verkligen det med tanke på att man då slipper dra långa och fula sladdar, men det tog ett bra tag innan jag fattade hur det fungerade. Jag trodde att trådlöst betydde trådlöst, det vill säga att de gick på batterier, men så var det inte. De hade sladdar, men dessa gick till någon slags sändare som i sin tur hade kontakt med resten. Sändaren blev liggande under soffan, och det var en utmaning i sig att få den på plats.

Att bruksanvisningen var väldigt fåordig gjorde inte saken bättre, men trots svårigheterna lyckades jag få allt på plats. Jag startade och ställde in språk och alla inställningar, och jag var väldigt nöjd tills jag insåg att ljudet inte fungerade. Bilden syntes när man tittade på blu-ray, men på tevekanalerna var det svart. Jag tror jag försökte med precis allt innan jag till slut gav upp och var tvungen att berätta för dottern att det inte blev något tevetittande just nu. Hon tyckte då att jag skulle byta tillbaka så att hon i alla fall kunde se på tevekanalerna och på DVD, men där drog jag gränsen. När sambon kom hem fixade han förstås problemet hur lätt som helst. Det visade sig att jag hade kopplat fler i alla kablar och sladdar… Jag är ingen teknikmänniska.

January 21, 2014

Snön kom till slut

Under jul och nyår fick vi bara se regn, men nu har snön i alla fall kommit till slut. För min del kunde den gärna fått fortsätta att hålla sig borta. Jag hade gärna haft snö under julen, men nu känns det som att den kommer för sent. Det brukar ju visserligen vara snö nu, och ett bra tag till, men man har blivit lite bortskämd med barmark och plusgrader.

Det är ju så att man hellre är ute när det är varmare, i alla fall för mig, och nu när temperaturen ligger under nollan känns det plötsligt kallt trots att det ändå de flesta dagarna är varmare än det brukar vara den här årstiden. Det bästa med snön är i alla fall att man slipper regnet. Det är ändå skönare att vara ute i snöfall än i regn, och ute är jag ganska ofta eftersom jag har hund. Så om det nu ska vara snö hoppas jag att den får fortsätta ligga kvar så att vi i alla fall slipper slask och halka när den smälter.

Nog klagat om vädret nu. Jag är nog inte en människa som brukar klaga på vädret, men väder är ett så tacksamt ämne att diskutera. Det finns alltid ett väder, och det verkar som att människor (och jag ibland) alltid klagar på det. När det regnar vill man ha sol, och när det är sol vill man ha regn för att det är för varmt och torrt. Går det att bli nöjd med vädret? Jag vet inte. Jag är i alla fall nöjd med förra sommarens väder. Bönderna som inte fick något regn känner nog inte samma sak, men ingen av oss kan ändra vädret.

Jag hade egentligen tänkt skriva om annat än väder, men nu blev det visst bara pladder om väder. Nu ska jag gå och laga mat till en hungrig familj, så det andra får vänta till nästa gång.

Ha det bra så länge!

January 2, 2014

Nytt år – nya möjligheter

Så blev det då 2014. Julen var härlig och vi passade på att ta det riktigt lugnt och bara mysa och umgås. God mat blev det förstås också. Lite för mycket kanske, men det brukar det bli varje år. Man äter som om det inte fanns någon morgondag, och när julen är över visar vågen några extra trivselkilon som desperat försöker bli av med då nyårslöftet var att börja träna mer. Nyår var förresten också mysigt. Vi hade en liten fest hemma med en god middag och lite bubbel. Något nyårslöfte gav jag inte, för jag kan ändå inte hålla dem. Ska jag börja träna mer kan jag göra det ändå, jag behöver inget nyårslöfte som flåsar mig i nacken och ger mig dåligt samvete. Jag tror faktiskt att jag kan ta mig an uppgiften lättare om jag känner att det inte finns några krav. Inte för att ett nyårslöfte är något slags kontrakt som inte får brytas, men ni förstår vad jag menar.

Jag tänker mig att mitt 2014 ska medföra lite nytt. Det är nämligen så att jag funderar på att börja plugga. Okej, jag kanske är lite gammal för att gå skolan, men jag har ju faktiskt inte passerat 40-strecket än. Jag är inte ens 35, fast det är bara någon månad kvar nu. 34 känns mycket yngre än 35, som mer känns som 40. Jag har kanske någon slags 35-årskris, men kris eller inte – jag tänker satsa på min dröm. Jag har länge funderat på att utbilda mig till florist, men det blev aldrig av, och när jag fick familj och kom in i arbetslivet på en fast tjänst inom äldrevården blev jag helt enkelt kvar där. Det är visserligen roligt att arbeta där också, men det är inte mitt drömjobb och jag känner att jag kanske inte vill vara kvar där hela livet. Det vore ju hemskt och man hade spenderat större delen av livet på ett ålderdomshem för att sedan hamna där igen när man blir gammal. Nej, jag vill ut i det okända och prova på lite, så varför inte satsa på det jag en gång tänkte att jag skulle bli.

Det är inte 100 % bestämt än, men jag ska verkligen försöka låta bli att hitta på ursäkter och komma i vägen för mig själv. Det är ju mitt liv det handlar om, så nu ska jag utmana mig själv och ge mig själv nya erfarenheter. Om det sedan blir ett yrke har jag ingen aning om, men att utbilda sig har ju aldrig skadat. Eller hur?

bukett

December 9, 2013

Vilken garageport ska vi välja?

Garageporten sjunger på sista versen. Eller, ska man vara ärlig så har den nog sjungit färdigt redan, gammal, sned och vind, och redo för soptippen. Nu är ju bara frågan vad för ny garageport vi ska välja. Efter att ha levt med en klassisk vipport under många många år så var det lite av en chock att inse att ens hemmagarage alls inte nödvändigtvis behöver en sådan. Det blir lite så, att man är så van vid en sak att man har svårt att inse att det finns alternativ. Nu efter att ha kollat runt lite så känns det svårt att välja. Trodde ju till att börja med att det bara var att hitta en vipport som inte kostade skjortan men ändå höll hög klass. Valet av ny garageport har förvandlats till ett mindre projekt.

Det hela blir inte enklare av att vi funderat på att orda ett arbetsutrymme i garaget, och då vill vi gärna ha en port som håller värmen lite extra. Den nuvarande är inte precis isolerad, och står man i garaget på vintern och hösten drar det riktigt kallt. Efter att ha kollat runt hos www.sandoporten.se ett tag, så har vi insett att en vipport nog inte är det bästa, trots allt. Nog för att de kan hålla värmen okej, men det finns betydligt bättre alternativ. Att de inte behöver kosta så mycket mer heller gör inte saken sämre.

Rullport var något som såg spännande ut vid en första anblick, lite coolt, men de passar inte riktigt ett garage av den typ i har. I stället blir det nog en så kallad segmentport. Vad vi förstått så kan dessa hålla värmen utmärkt, om man köper rätt variant, samtidigt som de inte tar lika mycket plats när man ska öppna dem som en vipport. Om vi även ska skaffa en automatisk öppnare till återstår dock att se.

December 6, 2013

Imorgon händer det!

Yes! I sista minuten blev det bestämt att jag och en väninna ska åka på Stockholm Hundmässa. Eftersom jag vet av erfarenhet att parkeringen brukar vara proppfull kommer vi att åka tåg dit. Det känns skönast så också med tanke på snökaoset som är nu. Stormen Sven har redan orsakat flera trafikolyckor, och varken jag eller min väninna vill köra i det här föret. Snökaos kan ju tyvärr också innebära att tågen blir försenade, men det får ta den tid det tar helt enkelt. Mässan håller ju på hela dagen, så det kommer att finnas gott om tid att gå runt och kika på allt. Förra gången blev jag trött både i benen och i huvudet efter bara några timmar. Det är ju så stort, och med så mycket folk och hundar blir man lätt lite snurrig i bollen.

Jag ser verkligen fram emot att se lydnadstävlingarna. De är så himla duktiga och det blir en bra inspiration för mig som har börjat träna lydnad med min kroatiska vallhund Hugo. Vi har förstås inte kommit lika långt som de, det är ju de bästa av de bästa som tävlar där, men det är roligt att se hur långt man kan komma om man är duktig. Jag ser redan flera framsteg i min träning med Hugo, men det svåraste är faktiskt att veta hur jag själv ska agera. Hundar är smarta och lär sig snabbt, och det är förarens jobb att vägleda. Gör man en konstig rörelse själv kan hunden misstolka det och tro att man menar något annat, så det gäller att vara tydlig.

Nu ser jag verkligen fram emot att få titta på alla vackra och duktiga hundar!

hundar

November 5, 2013

Hundmässa

Varje år anordnar Svenska Kennelklubben en hundmässa i Stockholm. Den kallas passande nog för “Stockholm Hundmässa” (eller Stora Stockholm, som en del säger). Det är en härlig tillställning där det både är hundutställning, tävling i lydnad, prisutdelningar för t.ex. årets bragdhund och andra duktiga hundar, uppvisningar, rasparad, föreläsningar, rasklubbstorg, försäljning av hundprylar och mycket mer. Allt man kan tänka sig som hundägare hittar man här, och det håller på i två dagar. I år infaller den 7-8 december.

Jag har varit där en gång, och det skulle vara riktigt roligt att åka dit igen. Bara att få gå runt på rasklubbstorget och titta på alla hundraser som finns är ju helt fantastiskt, för de är representerade av livs levande hundar som man får klappa och hälsa på. Dessutom är det alltid roligt att prata med entusiaster som brinner för sin ras, och lite extra kul är det ju att titta på sin egen ras.

När jag var där för några år sedan föll jag pladask för en blodhund. Jag har aldrig haft några speciella tankar om den rasen förut, och jag skulle inte kunna tänka mig att ha en sådan själv. De är för stora, och de kräver mycket stimulans. Men den var så otroligt sammetslen och härligt snäll att det nästan var omöjligt att slita sig ifrån den. Sådana saker är jätteroligt, när man upptäcker nya saker om olika raser.

Jag vet inte om jag kommer att åka, men jag hoppas det. Det måste stämma med familjen först och främst. Jag vill absolut inte åka dit med egen hund, för egentligen tycker jag inte att det är en optimal plats för hundar att vistas på. Tänk bara vad mycket sjukdomar och annat som sprider sig där, och det är högt ljud och en massa hundar. Nej, jag vill åka dit utan hund för att kunna njuta själv. Vi får se hur det blir!

September 5, 2013

En hundpromenad.

Hösten är nog den allra härligaste årstiden att gå långa promenader. Luften är frisk och lite kylig, men ändå inte kall. Ibland är himlen härligt regngrå, ibland tittar solen fram. Träden har ännu inte fått sin vackraste färg, men det börjar gulna på sina ställen.

Att vara ute och gå är mycket roligare när man har sällskap, tycker jag. Däremot behöver det inte vara mänskligt sällskap. Att prata och tjattra kan jag göra en annan gång. Jag vill hellre ha fyrfota sällskap, i form av våra två hundar. Det är så härligt att gå tyst, men ändå inte ensam. Man kan låta tankarna flyga iväg, och nu då får man en blöt nos på handen.

I skogen kan vi gå hur länge som helst. Nu behöver hundar inte längre gå i koppel i skog och mark, men de ska självklart stå under sådan lydnad att de inte stör andra människor eller djur. Idag gick vi 8 km längs ett motionsspår i skogen. Det var tidig morgon och allt var så tyst och stilla. Det är verkligen som terapi för mig, och hundarna älskar det också.

Vi hade tur och hittade lite kantareller att ta med hem och äta stekta på en smörgås!

kantarell

August 12, 2013

Hösten är på ingång.

Såhär i mitten av augusti märks det att hösten börjar knacka på dörren. Det har visserligen varit många varma dagar, men luften känns på något vis mer ren och uppfriskande, speciellt på morgonen när man cyklar till jobbet. Förhoppningsvis får vi njuta av några sommardagar till! Man får ta vara på kvällarna nu med grillning och mys på altanen, innan det blir för mörkt och kallt. Vi fixade faktiskt “fuskvärme” till altanen förra året, eller infravärme som det kallas. Med extra värme och en mysig filt kan vi nog sitta ute ett tag till!

 

Dagarna rullar på som vanligt, och det har inte hänt så jättemycket sedan jag skrev sist. Vi hade i alla fall en väldigt trevligt helg. Hela familjen reste ner till Skåne för att gå på min systers bröllop! Hundarna följde också med, men på själva bröllopsdagen lämnade vi in dem på ett jättefint hundpensionat. De verkade trivas utmärkt där. Vigseln var otroligt vacker, och festen efteråt var hur kul som helst. Det var roligt att träffa alla släktingar man inte ser så ofta.

 

Jag blev tillfrågad att sjunga en sång i kyrkan, och det kunde jag såklart inte tacka nej till. Jag älskar verkligen att sjunga, och har sjungit i kör sedan barnsben, men att sjunga solo gör jag helst inte. Självklart kunde jag inte tacka nej när min syster frågade, det är ju en stor ära att få sjunga på någons bröllop! Det blev Ted Gärdestads “För kärlekens skull”.

 

wedding

 

Idag är jag ledig och ska ta itu med att packa upp allas resväskor. Även om man tänker att man inte ska ha med sig så mycket blir det ändå en hel del till slut. Speciellt när man ska ha festkläder med sig. Men först ska jag bege mig ut på en uppfriskande promenad med hundarna!

 

Ha det bra tills vi hörs nästa gång!

August 6, 2013

Testinlägg

Testinlägget